EU: s koldariffer träder i kraft idag, och den fotovoltaiska industrin inleder ”gröna möjligheter”

I går tillkännagav Europeiska unionen att texten till propositionen för kolgränsjustering (CBAM, COBAL Tariff) kommer att publiceras officiellt i EU: s officiella tidskrift. CBAM träder i kraft dagen efter publiceringen av Europeiska unionens officiella tidskrift, det vill säga 17 maj! Detta innebär att EU: s koldariff i dag har genomgått alla förfaranden och officiellt trädde i kraft!

Vad är en kolskatt? Låt mig ge dig en kort introduktion!

CBAM är en av de grundläggande delarna av EU: s "Fit för 55 ″ utsläppsminskningsplan. Planen syftar till att minska EU: s medlemsstaternas koldioxidutsläpp med 55% från 1990 -nivåer fram till 2030. För att uppnå detta mål har EU antagit en serie åtgärder, inklusive att utvidga andelen förnybar energi, utvidga EU: s kolmarknad, stoppa försäljningen av bränslefordon och etablerat en kolgränsförmedlingsmekanism, en total av 12 nya räkningar.

Om det helt enkelt sammanfattas på populärt språk, betyder det att EU tar ut produkter med höga koldioxidutsläpp importerade från tredje länder enligt koldioxidutsläppen från importerade produkter.

EU: s mest direkta syfte att inrätta koldariffer är att lösa problemet med ”kolläckage”. Detta är ett problem som EU: s klimatpolitiska ansträngningar står inför. Det betyder att EU -företag på grund av strängare miljöföreskrifter har flyttats till regioner med lägre produktionskostnader, vilket resulterat i ingen minskning av koldioxidutsläppen i global skala. EU: s kolgränsskatt syftar till att skydda producenter inom EU som är föremål för strikt koldioxidutsläppskontroll, ökar tullkostnaderna för relativt svaga producenter såsom externa utsläppsminskningsmål och kontrollåtgärder och förhindrar företag inom EU från att överföra till länder med lägre utsläppskostnader för att undvika "koldioxidläckage".

Samtidigt, för att samarbeta med CBAM-mekanismen, kommer reformen av Europeiska unionens kolsystem (EU-ETS) också att lanseras samtidigt. Enligt utkastet till reformplan kommer EU: s kostnadsfria koldioxidbidrag att återkallas fullt ut 2032, och tillbakadragande av fria ersättningar kommer att öka utsläppskostnaderna för producenterna.

Enligt den tillgängliga informationen kommer CBAM initialt att tillämpa cement, stål, aluminium, gödningsmedel, elektricitet och väte. Produktionsprocessen för dessa produkter är kolintensiv och risken för kolläckage är hög och den kommer gradvis att expandera till andra branscher i det senare skedet. CBAM kommer att starta rättegången den 1 oktober 2023, med en övergångsperiod fram till slutet av 2025. Skatten kommer officiellt att lanseras den 1 januari 2026. Importörer kommer att behöva förklara antalet som importeras till EU föregående år och deras dolda växthusgaser varje år, och sedan kommer de att köpa ett motsvarande antal CBAM -certifikat. Priset på certifikaten kommer att beräknas baserat på det genomsnittliga veckovisa auktionspriset för EU -ETS -ersättningar, uttryckt i EUR/T CO2 -utsläpp. Under 2026-2034 kommer utfasningen av gratis kvoter under EU ETS att äga rum parallellt med CBAM.

Sammantaget minskar koldarifferna avsevärt konkurrenskraften för externa exportföretag och är en ny typ av handelsbarriär, som kommer att ha många effekter på mitt land.

Först och främst är mitt land EU: s största handelspartner och den största källan till råvaruimport, liksom den största källan till förkroppsliga koldioxidutsläpp från EU -import. 80% av koldioxidutsläppen i mitt lands mellanprodukter som exporteras till EU kommer från metaller, kemikalier och icke-metalliska mineraler, som tillhör riskerna med hög läckage på EU-kolmarknaden. När den har ingåtts i kolgränsregleringen kommer det att ha en enorm inverkan på exporten; Mycket forskningsarbete har genomförts på dess inflytande. När det gäller olika data och antaganden (såsom utsläppsomfånget för importerade produkter, koldioxidutsläppsintensitet och kolpris för relaterade produkter) kommer slutsatserna att vara helt annorlunda. Det tros i allmänhet att 5-7% av Kinas totala export till Europa kommer att påverkas och CBAM-sektorns export till Europa kommer att sjunka med 11-13%; Kostnaden för export till Europa kommer att öka med cirka 100-300 miljoner dollar per år och står för CBAM-täckta produkternas export till Europa 1,6-4,8%.

Men samtidigt måste vi också se den positiva inverkan av EU: s ”koldioxiduttag” -politik på mitt lands exportindustri och byggandet av kolmarknaden. Genom att ta järn- och stålindustrin som ett exempel finns det ett gap på 1 ton mellan mitt lands kolutsläppsnivå per ton stål och EU. För att kompensera för detta utsläppsgap måste mitt lands järn- och stålföretag köpa CBAM -certifikat. Enligt uppskattningar kommer CBAM -mekanismen att påverka cirka 16 miljarder yuan på mitt lands stålhandelsvolym, öka tullarna med cirka 2,6 miljarder yuan, öka kostnaderna med cirka 650 yuan per ton stål och skattebörda på cirka 11%. Detta kommer utan tvekan att öka exporttrycket på mitt lands järn- och stålföretag och främja deras omvandling till låga koldioxidutvecklingen.

Å andra sidan är mitt lands koldioxidmarknadskonstruktion fortfarande i sin barndom, och vi undersöker fortfarande sätt att återspegla kostnaderna för koldioxidutsläpp genom kolmarknaden. Den nuvarande kolprisnivån kan inte helt återspegla prissättningsnivån för inhemska företag, och det finns fortfarande några icke-prissättningsfaktorer. Därför bör mitt land stärka kommunikationen med EU, och rimligen överväga manifestationen av dessa kostnadsfaktorer i processen att formulera ”koldioxan” -politiken. Detta kommer att säkerställa att mitt lands industrier bättre kan hantera utmaningarna inför ”koldiosker”, och samtidigt främja den stadiga utvecklingen av mitt lands kolmarknadsbyggnad.

Därför är detta både en möjlighet och en utmaning för vårt land. Inhemska företag måste möta risker, och traditionella industrier bör förlita sig på ”kvalitetsförbättring och koldioxidreduktion” för att eliminera effekter. Samtidigt kan mitt lands rena teknikindustri inleda ”gröna möjligheter”. CBAM förväntas stimulera exporten av nya energiindustrier som fotovoltaik i Kina, med hänsyn till faktorer som Europas främjande av lokal tillverkning av nya energiindustrier, vilket kan öka efterfrågan på kinesiska företag att investera i ren energiteknik i Europa.

未标题 -1


Posttid: maj-19-2023