Omformaren är en kraftjusteringsenhet som består av halvledarenheter, som huvudsakligen används för att omvandla DC -effekt till växelström. Den består vanligtvis av en boost -krets och en inverterbryggkrets. Boost -kretsen ökar solcellens likspänning till DC -spänningen som krävs för inverteringsutgångskontrollen; Inverterbryggkretsen omvandlar den ökade likspänningen till en växelström med en vanlig frekvens motsvarande.
Inverterare, även känd som kraftregulator, kan delas in i den oberoende kraftförsörjningen och nätanslutna användningen enligt användningen av inverterare i det fotovoltaiska kraftproduktionssystemet. Enligt WaveForm-moduleringsmetoden kan den delas upp i fyrkantig våginverterare, stegvåginverterare, sinusvåginverterare och kombinerad trefasomvandlare. För inverterare som används i nätanslutna system kan de delas in i transformator-inverterare och transformatorlösa inverterare beroende på om det finns en transformator. De huvudsakliga tekniska parametrarna för den solenergi -fotovoltaiska inverteraren är:
1. Klassad utgångsspänning
Den fotovoltaiska växelriktaren bör kunna mata ut det nominella spänningsvärdet inom det tillåtna fluktuationsområdet för den angivna ingångs -DC -spänningen. I allmänhet, när den nominella utgångsspänningen är enfas 220V och trefas 380V, anges spänningsfluktuationsavvikelsen enligt följande.
(1) Vid körning i ett stabilt tillstånd krävs i allmänhet att spänningsfluktuationsavvikelsen inte överstiger ± 5% av det nominella värdet.
(2) När belastningen plötsligt ändras överstiger inte spänningsavvikelsen ± 10% av det nominella värdet.
(3) Under normala arbetsförhållanden bör obalansen av trefasspänningsutgången från växelriktaren inte överstiga 8%.
(4) Förvrängningen av spänningsvågformen (sinusvågen) för trefasutgången krävs i allmänhet att inte överstiga 5%, och enfasutgången bör inte överstiga 10%.
(5) Avvikelsen för frekvensen för växelriktarens utgångsströmspänning bör ligga inom 1% under normala arbetsförhållanden. Den utgångsspänningsfrekvens som anges i den nationella standarden GB/T 19064-2003 bör vara mellan 49 och 51Hz.
2. Lastkraftsfaktor
Storleken på belastningseffektfaktorn indikerar inverterarens förmåga att bära en induktiv belastning eller kapacitiv belastning. Under tillståndet för en sinusvåg är lasteffektfaktorn 0,7 till 0,9 och det nominella värdet är 0,9. När det gäller viss belastningseffekt, om växelriktarens effektfaktor är låg, kommer den nödvändiga kapaciteten för växelriktaren att öka, vilket resulterar i en ökning av kostnaden. Samtidigt ökar den uppenbara kraften i AC -kretsen i det fotovoltaiska systemet och kretsströmmen ökar. Om den är stor kommer förlusten oundvikligen att öka och systemeffektiviteten kommer också att minska.
3. Nominell utgångsström och nominell utgångskapacitet
Nominell utgångsström hänvisar till den nominella utgångsströmmen för inverteraren inom det angivna belastningseffektfaktorområdet, enheten är a; Nominell utgångskapacitet hänvisar till produkten med nominell utgångsspänning och nominell utgångsström för växelriktaren När utgångseffektfaktorn är 1 (dvs ren resistiv belastning) är enheten KVA eller KW.
Posttid: JUL-15-2022